8 jan. 2011

Jag är en lögnhals!

Likt en Pinocchio sitter jag nu här med en näsa som har växt sig lång på grund av mina lögner. Det här med vintercykling i skitväder, ja cykling i skitväder överhuvudtaget egentligen har jag dyrt och heligt lovat att om det inte är tävling skulle detta för mig vara ett avslutat kapitel. Jo jag tackar, detta löfte sket sig med råge idag.
Dagens distanspass som jag hade planerat att hinna med innan snön började falla blev på grund av att jag tonårstrött inte kom upp i tid. Detta innebar naturligtvis att när jag var drygt en mil mil hemifrån så öppnade sig himlen och snöflingor stora som dasslock började falla. Jag funderade ett slag på att vända direkt men när jag ändå hade fått på mig alla kläder tänkte jag att fortsätter ett litet tag innan jag vänder, vilket var allt annat än ett smart drag. Det hela slutade med ett varv på 2,5h som var betydligt mer psykiskt än fysiskt påfrestande, inte utan att att jag och förmodligen flera med mig längtar efter snöfria vägar. Nåja nu är ännu ett misärpass avklarat och jag är en dag närmare resan till Spanien.



Efter ett någorlunda snabbt ombyte hoppade jag upp på Järnhästen för att få i mina planerade 3,5h vilket jag lyckades med. Totaltiden blev nästan 3 timmar och 50 minuter så jag fick göra som de rika och vackra gossarna på Stureplan gör med Cristal, ja det blev helt enkelt till att vaska 20 minuter.


Nu däremot ser jag fram emot de kommande veckorna, det skall bli kul att se om det kommer att ske några framsteg med fyrorna.

Ut ur dimman.

Efter en vecka med i stort sett obefintlig nattsömn tack vare semifinaler och medaljmatcher i Junior VM, som absolut inte får missas har träningen fått åsidosättas. Jag är ju dessvärre inte är proffs utan jag har ju även ett arbete som måste skötas och det innebär att jag är tvungen att vara vaken även på dagarna. Med tanke på detta och att jag inte direkt var sugen på att totalvägga passade det bra med en sedan tidigare planerad vilovecka.

Det känns ändå att jag inte är någon ungdom längre, för inte så många år sedan gick det utmärkt att följa hela OS-sändningar nattetid under en tvåveckorsperiod och samtidigt jobba på dagarna utan några problem bara man fick sig några powernaps i mellanåt. Det var tider det.

Efter moget övervägande beslutade jag att smyga igång den nya träningsperioden med 3x20 min på 330w, känslan var dock såpass bra att jag skippade vilan mellan intervallerna och körde 60 minuter i ett svep. Jag måste säga att det var ett sådant där skönt pass när det känns som att det finns krafter att fortsätta om inte hur länge som helst så åtminstone ytterligare lika länge.

3x20 min komprimerat till 1x60


Just nu sitter och planerar för hur träningsupplägget skall se ut fram till den 29:e då jag smyger iväg till Spanien för att få ett par veckors cykling i friska luften utan dubbdäck och tredubbla lager med kläder.

Som jag skrivit om tidigare skall jag för första gången testa att köra ett seriöst upplägg med fyror för att se vart det kan bära. Förhoppningsvis skall det göra så att jag får ett verktyg i lådan som gör att jag inte dalar som ett jäkla bojsänke i klungan så snart det börjar att gå undan lite, tanken är även att det skall dra med mitt FTP upp en bit så att jag skall orka hålla högre "gnetfart" de gånger det kan behövas. Nu gäller det bara att få till veckoplaneringen på ett sådant sätt att jag får ut önskad effekt av varje pass, som ett led i detta kommer jag att skära ned ordentligt på löpningen då den i mitt tycke sliter lite för hårt för att jag skall kunna få ut det jag önskar av mina nyckelpass.

Jag tänkte även försöka att hinna med ett par timmar ute i morgon innan det börjar snöa så det är nog bäst att krypa till sängs nu om jag skall orka upp.

4 jan. 2011

Lite glädje och stor besvikelse.

Då var veckan första grispass avklarat, jag fick gräva ganska djupt för att få ut vad jag önskade av passet men är ändå nöjd med resultatet. I jämförelse med förra passet fick jag till en liten höjning vad gäller effekten. Ursprungsplanen var 4x4 min på runt 365w  det blev nästan 5x4 min plus sju stycken tunga 30 sekundare på det, fick på lite väl högt motstånd på femte 30 sekundaren bara. Det var knappt att jag fick runt pedalerna, trodde ett tag att jag skulle bryta av cykeln. Passet avslutades sedan med ett antal enbensböj och en halvtimmas varierade stabilitetsövningar i repen.

Tänk vad en sänkning av kadensen från 50 till 40 rpm kan göra, skillnaden i muskulär påverkan är oerhört stor. Skall man köra styrkeintervaller värda namnet gäller det enligt min mening att kliva ur bekvämlighetszonen runt 50-60rpm, komplettera gärna detta med riktigt tunga benböj för att få ut önskad effekt. Kör man tillräckligt tungt bygger det bra maxstyrka samtidigt som man slipper onödig volym.

Styrkan kommer smygande



Nu är klockan mycket och sängen väntar, jag tror dock att det kan bli svårt att somna då besvikelsen efter straffdramat i semifinalen är ganska stor. Eller drama och drama, själva straffavgörandet kändes aldrig riktigt spännande. Det kändes som matchen förlorades när killarna inte säkrade och spelade "grishockey" efter 3-2 målet. Även om de hade trycket och skapade en hel del småchanser i sudden kändes det inte som de var tillräckligt vassa för att avgöra. Sedan kan man ju säga vad man vill om ryssarnas målvakt men spelade bra gjorde han i mitt tycke inte, det var snarare som de hade doppat honom i PL400 eller något liknande för det var som att puckarna fastnade på honom utan att han egentligen visste om det


God natt

3 jan. 2011

Vardag igen

Ja då var man tillbaka i vardagen igen efter ett par veckor med mer ledighet än arbete som omväxling. Det var dock inte utan att jag längtade efter sovmorgon när väckarklockan ringde imorse. Samtidigt är det skönt att komma tillbaka i lite vardagliga rutiner även om det kan bli några sena kvällar framför TV:n nu när slutspelet i Junior-VM som väntar. Fortsätter killarna spela som de hittills gjort kan det bli ett par roliga kvällar/nätter framför burken.
När det kommer till egen träning är det två pass med styrkeintervaller som väntar denna vecka, det känns att benen inte är vana att göra den typen av arbete, förra veckans träning känns fortfarande lite i låren men förhoppningsvis finns det kraft och vilja till ytterligare ett par omgångar med fyror med låg kadens.

Det var ju familjemiddag hos kära Mor igår med kalkon och alla tillbehör som hör till, jag tror ingen gick därifrån hungrig även om jag är rätt övertygad om att jag vann totalen. Det bör med tanke på den goda middagen finnas lite extra energi att gå på under de kommande dagarna.

2 jan. 2011

Vintercykling!

Borgvik

Strålande sol från en klarblå himmel och -1°C. Jag kände direkt vid första blicken ut genom fönstret att det för första gången denna vinter var dags att ta en tur på vinterhärken. Det var ju inte bara, tog ju ett par timmar bara att rota fram kläderna som behövdes för att klara av ett 3-4 timmars pass i minusgrader. Det var ju knappt att jag kom ihåg vad som behövdes, fick rota ordentligt bland tröjor, vintertights, mössor, vantar och skoöverdrag innan jag fick fram vad som kunde behövas. Fick även fram ett par värmesulor innan jag drog iväg. det är dumt att chansa. Senast jag cyklade ute var det knappt att det behövdes arm och benvärmare så det var inte utan att jag kände mig som en stoppad julgris när jag äntligen var färdigklädd, inte blev det bättre när jag väl kom upp på cykeln och skulle börja trampa.
Nyplogade grusvägar
Fy satan det spelar ingen roll hur mycket solen skiner och att det ser vackert ut i snön, cykling är som skönast i 25 graders värme när man inte behöver ha så mycket kläder på sig att axlarna måste ryckas ur led för att komma åt något i fickorna på ryggen. Oavsett hur soligt och fint det kan vara ute på ett vinterpass blir vintern en större och större pina ju äldre jag blir, ett helvete som skall genomlidas i väntan på att få uppleva ännu en alltför kort sommar. Tänk om man kunde komma på en lösning där vinterhalvåret kunde spenderas utomlands där vädret är mer gynnsamt för sådana frusna stackare som jag. En fet spelvinst skulle sitta som en fläskläpp, kanske dags att börja spela lite? Vem vet det kanske är så att jag är en lika stor turknutte som Herr Mölleborn och drar hem en vinst som gör så att valmöjligheterna blir oändliga. Fram till dess är det bara att gneta på och lida sig genom de allt hårdare vintrarna.

Passet idag gnuggades igenom med allt annat än fräscha ben men det var heller inget som krävdes för att rulla ur sig gårdagens intag av diverse godsaker. Till och med Garminen var aningen tröttare än jag på slutet, batteriet väggade när det var 5-6 km kvar hem. Lyckligtvis var jag så stark att jag klarade mig själv sista biten hem.