12 feb. 2011

Sista dagen för denna gången.

Nu sitter jag i den jättelika villan för sista dagen denna gång, jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att komma hit fler gånger.
Väskorna är redan packade och jag sitter mer eller mindre och väntar på att klockan skall bli tillräckligt mycket så att Trond (husägaren) skall komma förbi och köra mig till flygplatsen.

Jag kan passa på att göra en kort sammanfattning i siffror av dessa två veckor. På grund av att Micke har haft ett knä som har krånglat lite mer än nödvändigt har det blivit mycket ensamcykling och det har i sin tur inneburit en del gnet.

53 timmar, 1400 kilometer och 22000 höjdmeter har jag lyckats skrapa ihop. Nu gäller det att förvalta detta på ett så bra sätt som möjligt för att föröka nå önskvärt resultat med det.

Igår avverkades det sista riktiga passet här nere och det blev en tur att minnas dels för det fina landskapet och de magiskt fina vägarna i bergen men också för att jag på slutet av passet kände mig riktigt mör. Jag hade planerat för en något plattare runda men på grund av ett par felkörningar halkade det med ett par vassa klättringar som bonus, jag var på några ställen tvungen att hålla drygt 400w bara för att ta mig framåt och det sätter sina spår vill jag lova speciellt med tanke på att jag var halvseg redan innan jag drog iväg på morgonen.
Samtidigt startade jag relativt offensivt för att ta mig till Pego så fort som möjligt utan att för den skull köra livet ur mig och som sagt jag hade ju räknat med lite färre höjdmeter. Samtidigt måste jag passa på att tacka Patrik Dahl för de helt underbara turerna han visade på och som jag annars aldrig upptäckt.
Jag återkommer med en mer ingående rapport när jag kommer hem och har fått smälta intrycken lite. Nu ropas det från köket att maten är på gång så det är bästa att ila så att man hinner få något med.

Här nedan ser ni filen på det sista passet med på slutet något krispiga ben.



Ha de så gött
/Tony

10 feb. 2011

Kan man vara avundsjuk på sig själv?

Det har varit lite tyst från mig några dagar igen och det är faktiskt så illa att jag skyller det på vädret. Faktum är att det har varit så bra att jag inte har haft mage att unna mig någon vilodag (det kan man göra när man är gubbcyklist). Detta har medfört att jag har cyklat så mycket och på så fina vägar att jag efter att jag kommit hem från rundorna har haft fullt upp med att torka saliven ur mungiporna och leta efter hakan som konstant har hängt någonstans i markhöjd.
Ta dagens runda till exempel, fram till Pego var det inte så märkvärdigt utan det var mer en transportsträcka för att komma till de fina vägarna. Från Pego och hem däremot var det dock helt galet, stigningar, utförslöpor och vyer som helt tog andan ur mig. Jag brukar inte tycka att sådant är så märkvärdigt men nu har jag definitivt blivit omvänd, synd bara att kameran som skulle vara så bra har lagt av så att jag inte kan ta några bilder.



Jag slänger även med en bild på hur dessa dagar i Spanien har påverkat och förskjutit mina värden.


Idag blir det läggdags tidigt då jag skall försöka komma iväg tidigt imorgon för att ta en repris på dagens runda med den skillnaden att jag tänkte skarva på med några timmar för att få med några grymma vägar runt Gorga och en fin stigning från Vueltan upp till Tudens.

http://maps.google.se/maps/ms?ie=UTF8&hl=sv&msa=0&ll=38.718198,-0.123596&spn=0.265192,0.937958&z=11&msid=213570338803243375987.00049bf3bd21f91220890

Typ som i länken plus kanske ytterligare någon avstickare på vägen och ja det lovas klarblå himmel imorgon också. Det är ju inte så att jag direkt längtar hem till snöstorm och minusgrader.

7 feb. 2011

Rapport från himlen

Efter ett par dagars tystnad då jag har njutit så mycket att jag rent av har varit lite avundsjuk på mig själv som får uppleva dessa veckor med vintercykling i näst intill svenskt sommarväder känner jag att det är dags att skriva några rader igen. Det hör ju även till saken att jag blev livrädd när Johan hotade med en Jämo-anmälan efter mitt senaste inlägg här på bloggen. Det har heller inte direkt sparats på krutet under första veckan och gubbkroppen har stundtals känts mer än lovligt sliten, detta har medfört att en stor del av kvällarna har gått åt till att hålla kroppen upprätt tillräckligt länge för att kunna skicka in lite energi i form av mat i genom munnen. I dag har det dock varit en välförtjänt vilodag med cykeltvätt, pannkakslunch och ett par timmars ryggläge i solen med lite podradio i öronen och detta gör att man är lite extra sugen på ytterligare en tur med Rytzen i morgon, ser dock tyvärr ut som att det kan bli ett moln på himlen under dagen och möjligen gör detta att kort-kort inte är att tänka på.

Nu känns det som att john Blund är på ingång för att lura mig till söms och det är bäst att lyssna om jag skall orka med att kränka och förnedra mig själv i en vecka till.

Skickar även med lite passdata från lördagen och söndagen för de som är intresserade.

Lördagspasset där jag skrämde upp mig med några 30sekundare.






Söndagspasset där jag körde en gnetintervall på 50 min från korset utanför Orxeta via Sella till Tudons samt en 20 min SST från korset i Parcent upp till restaurangen på toppen.